Med ödet som arbetsgivare

Spelar jag denna kväll min roll som den bittra rumskompisen, jag klagar på att musiken är för hög, går och sänker den om och om igen, säger att det skriks för mycket på balkongen.... Beter mig som en riktig bitterfitta! (ursäkta ordvalet!).
 Jag känner mig jätte tråkig, men det är min lägenhet, jag bor här och jag är stolt över mig själv att jag ändå är den som sitter på rummet, framför datorn och håller kvar i mina värderingar istället för att göra sånt som andra kan tycka vara okej, medans jag själv inte ens kan stava till okej i den meningen.

      Okej att jag under min nyktra kväll tog en öl och 2 glas vin för att försöka smälta in i mängden lite grann, kanske gå från as-lame till tok tråkig.

Men ärligt talat, vad fan gör det om hundra år?

Nu ska jag snart lägga mig och läsa en bok (som jag hoppas snart tar slut för den är ganska lame).

Sov gott.

(hade jag orkat hade jag lagt upp det jag skrev om i förra inlägget, men nu är jag lite för trött!)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback